Känn efter

Det är stressigt överallt här. Dom blir stressade över tentor, över att dom ska hinna till olika ställen, olika möten..
Dom blir stressade över uppgifter och inlämningar, olika deadlines..
Det värsta av allt är att folk är stressade över sitt liv utanför skolan.
Hur går det så långt att man blir stressad över att hinna med allt roligt?

Jag har nog fått en annan syn på saker och ting, i alla fall vad det gäller stress.
Jag får ofta kommentaren av en av dom närmaste:
"Om du tänker efter, så behöver du inte stressa dit" eller
"Tänk efter. Det är självförvållat..." eller
"Ring bara och säg att du är sen, sluta stressa" eller
"Du behöver faktiskt inte göra nånting idag, det är okej, försök släppa rastlösheten"

Jag har själv rätt kasst temperament, har inte tid att vänta på saker och ting.
Allt ska gärna gå effektivt och smärtfritt. Det vill väl dom flesta?
Men livet är ju ALDRIG så, du stöter ofta på hinder på vägen. Det gäller bara att rida ut stormen.

Jag vet inte vad ni har varit med om tidigare.
Men mitt liv blev SÅ mycket bättre när jag började leva det för mig och började känna efter på riktigt.
Jag blev en gång tvungen att ta beslutet att flytta hemifrån, för min egen skull.
Det kanske låter själviskt. Men det är nog det bästa jag gjort.
Jag vet inte vart jag skulle varit nu om jag inte gjort det.

Det som plågade mig då var att jag lämnade en sjuk människa, som jag inte kunde rädda.
Jag gav upp hoppet, helt enkelt, och det är det svåraste jag någonsin gjort.
Den enda som kunde rädda personen, var den själv, och inte jag.
Det tog mig säkert 3 år att inse det...
Det här kommer att färga hela mitt liv, och det är jag faktiskt glad för.

Det jag vill säga med det här är att:
Ibland är det bra att stanna upp och fundera på vad du själv vill, vad du själv behöver och mår bra av.
För tappar du dig själv så tappar du allt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback